Skogspilgrimer.
Vi ska alla åka på pilgrimsresa, sa överskogvaktaren med en röst som lät likadan som när han brukade säga ”slut på diskussionen!!”
Men bland personalen fanns, som tur var, Marie-Anne, en intelligent och fräck ung kvinna, som innehade en ärofull tjänst som skogvaktare i skogsdistriktet Lipsill och som fullständigt struntade i överskogvaktarens försök att behålla sin auktoritet.
– Jag ska inte åka nånstans, så hon. Efter förra pilgrimsresan var jag dödssjuk I två veckor och nu tänker jag börja med en missbrukskur.
– Det är ett krav från Hans Eminens! betonade överskogvaktaren. Man ska aldrig diskutera med Generaldirektören!
– Tänker inte åka. Marie-Anne ryckte på axlarna. Jag känner att jag behöver en moralisk pånyttfödelse och vill inte hamna i välsignat tillstånd. När vi börjar hångla i bussen vet man aldrig hur det slutar och vem ska sen betala underhållet??
– Och jag är icketroende och ska inte delta i den religiösa teatern, sa skogvaktare Konrad med eftertryck.
Att säga att överskogvaktaren blev förbannad var en underdrift. Hans ansikte ändrade färg från rött till lila och tillbaka till rött.
– Jag struntar fullständigt i om någon är icketroende, hedning, kättare, ateist, agnostiker, mystiker eller eremit! Allt står och faller med den där pilgrimsresan! Våra löner, gratifikationer, bonusar, bilförmåner, vår framtid som skogsdistrikt!! Alla ska åka, punkt slut!!
– Ingen ska tvinga mig till något som inte har något samband med det sunda polska, katolska, moderna, hållbara, välbalanserade och mångfunktionella, MHVM, polska skogsbruket, sa Marie-Anne envist och hoppades på att fortsätta diskussionen med överskogvaktaren.
Men han gick in på sitt kontor och smällde i dörren.
Efter bloggaren Lecą Wióry https://lecawiory715656409.wordpress.com/2020/09/03/lesni-pielgrzymi/
Bilden: sanktolofspilgrimer