Den polske skogvaktaren Konrads funderingar.

Funderingar från den polske skogvaktaren Konrads dagböcker.

Levande fossil byråkrati i polska statliga skogar Lasy Państwowe.

Först kommer praktikanter – stażysta. Utan hjärna, utan förstånd, plankton och yngel, lycklig att kunna hålla sig på ytan.

Sen kommer arbetarna – robotnik leśny,  anställda i överskogsdistriktet som allt-i-allo, pålitligt och hederligt folk, som helt enkelt inte fick någon fast anställning i Lasy Państwowe, eftersom de inte hade några släktingar, bekanta eller kontakter i firman.

Sen har vi underskogvaktarna – podleśniczy. Det är de som gör 80% av allt jobb i skogen, de som sliter med allt grovarbete.

Sen är det skogvaktarna – leśniczy.  Bland dem finns det ett rejält, ärligt folk och också simpla kanaljer och skojare. Med annat ord som ett tvärsnitt av samhället. På den här nivån har vi också anställda på kontoret i överskogsdistriktet och alla de är enkelt fotfolk.

Efter dem kommer skogsinspektorer – inżynier nadzoru. De är något slags hjälpreda för folk som jobbar ute i skogen men samtidigt öron och ögon för chefen. Särskild kompetens behövs inte för det här jobbet, förutom bra öron och ögon.

Gräddan…

Och sen börjar gräddan av överskogsdistriktet – biträdande överskogvaktaren – Zastępca nadleśniczego och ekonomichefen – Główny księgowy.  Här börjar man titta över axeln på en annan. Endast när man behöver ett prima virke hälsar man vänligt på skogvaktaren.

Och sen överskogvaktaren – Nadleśniczy. Felfri och fläckfri. Oklanderlig. Jordens salt. Fader och Moder för alla i överskogsdistriktet. Motsvarighet till biskopen i katolska kyrkan.

Och sen har vi Den Regionala Direktionen med massor av avdelningschefer, högre specialister, inspektorer och liknande folk med oklara kompetenser men med en klar målsättning för att bevisa sin nödvändighet på sina jobb genom att tillverka påbuds-, förbuds-, varnings- och anvisningsskrivelser. Och över dem står som kardinalen i kyrkan, Den Regionala Direktören – Dyrektor Regionalny. Han är som Ljus och Klokhet. Som Handen som visar den Ljusa Framtiden. Och såna händer har vi 17 i Polen, lika många som län.

Och på absoluta toppen står Generaldirektionen . Som Vatikanen. Där över avdelningschefer i uniformer dignande under guld, regerar Han själv, Generaldirektören – DYREKTOR GENERALNY, som Le Roi Soleil, som Påven eller Patriarken. Tack vare Honom har tallarna kottar och kottarna frön samt folk arbete. Tack vare Honom växer en gran upp från planta och fotosyntesen sker. Han är den Viktigaste.

Över honom finns det visserligen en minister, men ministern är som en minister, man ser honom aldrig och oftast vet man inte heller vad han heter. (Med undantag på den sista.)Men namnet på Generaldirektören känner man bland det polska skogsfolket lika bra som namnet på påven Franciskus.

Zdjęcie Tadeusz Ciura

Författaren är bloggaren lecawiory.

Titeln – Struktura skamieliny.