Det polska hållbara skogsbruket och spågumman. 

Skogsinspektör Lipsill började känna sig lätt desperat. Trots att han hade en farbror som var katolsk biskop och som borde vara garant för en blixtsnabb karriär för sin brorson, misstänkte han att det inte hjälpte för att ta nästa karriärsteg. 

Han grubblade mycket och till slut kom han på tanken att han behövde gå till en spågumma. 

Spågumman bodde i ett gammalt, förfallet ruckel och inspektören tvekade länge att gå in. Men vad gör man inte för karriären!

Han ringde på dörren och spågumman dök upp nästan omedelbart. 

-Spåkvinna Tamara, sa hon. Vad önskas? 

-Spådom om min karriär, stammade skogsinspektören fram, lätt förskräckt. 

– Stig in och spågumman öppnade dörren till en mörk farstu. Ta inte av skorna, katten har skitit nånstans här och jag hann inte städa. 

Efter farstun kom de in i ett ännu mörkare rum och där på bordet stod en glaskula och en döskalle. 

– Vad vill du veta? frågade gumman när de satte sig vid bordet 

– Hur snabbt jag kan bli överskogvaktare,  svarade skogsinspektören osäkert. 

– Vad? Spågumman tittade förvånad på honom. Och vad är en överskogvaktare?

– Överskogvaktare? Han har en mycket viktig ställning i det polska moderna, hållbara, välbalanserade och mångfunktionella MHVM skogsbruket, förklarade skogsinspektören, lätt förargad. 

– Jahaa, det är ni som hugger Bialowiezaskogen, gäspade Tamara. Vänta, jag ska titta i korten. 

Spåkvinnan började blanda tarotkorten och flytta dem från den ena platsen till den andra, mumlade  något i skägget, tittade misstänksamt på skogsinspektören och viskade till slut:

– Jag ser här stora fiender till dig! 

– Varenda skogsinspektör har såna, svarade Lipsill.

– Fullt av fiender, men inga vänner! Fienderna smider ränker! Konspirerar! Särskilt två såna! Akta dig för dem!

– Det är de, de två, förbannade skogvaktarna Konrad och Marie-Anne, ropade Lipsill upphetsad. 

– Och du själv, är du för Den Goda Förändringen*? frågade spågumman listigt? 

– Självklart! Likadant som hela min familj! Och farbror biskopen! 

– Har du en farbror som är biskop? Spågumman verkade överraskad. Och väntar på befordran?!

– I vårt skogsdistrikt, förklarade skogsinspektören, har vi extra ofördelaktiga styrkeförhållanden. Alla har kontakter, vissa ända in i Vatikanen och min farbror väger lätt. Därför vill jag veta när jag ska bli överskogvaktare! För hur länge kan man vänta?!

Spågumman Tamara började blanda tarotkorten igen. 

– Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, sa hon. Var tålmodig. Allt har sin tid och Rom byggdes inte på en dag. Snart ska du vara den viktigaste människan i din skog. 

– Den generella direktören? Skogsinspektören blev överväldigad. Jag visste det! Jag visste det!! Då ska jag göra slut med de andra, som Konrad och Marie-Anne!!! Ha! 

– Ge mig hundra zloty, sa spågumman gäspande. 

Därefter började skogsinspektör Lipsill besöka Tamara varenda vecka. Under hennes inflytande skissade han på förordningar och bestämmelser som han ska skriva under som Generell Direktör (GD) för polska statliga skogar. Och inte bara det, i hans huvud låg det redan en plan för den nya polska Skogsvårdslagen. 

Men hans ögonsten förblev ändå  en lista med alla hans fiender, i toppen skogvaktarna Konrad och Marie-Anne, som han direkt ska sparka från jobbet efter nomineringen till GD, bestämde han sig för. 

*Den Goda Förändringen – alla som håller på det regerande polska partiet, Lag och Rättvisa 

Efter bloggaren Leca Wiory https://lecawiory715656409.wordpress.com/2019/09/07/wrozka-od-gospodarki-lesnej/

Zdjęcie: pixabay