De orena skogsandarna. 

Överskogvaktaren inbjöd skogvaktare Konrad till sitt kontor för ett tjänstesamtal. 

– Idag ska vi utföra en ovanlig uppgift. Vår regionala direktion förväntar sig att få rapport om hur många fladdermöss som  övervintrar i vår gamla krigsbunker, som vi byggt om till plantförvaring. 

– Vad?! I dag?! Nu direkt, på en gång?! Konrad kom av sig. Men herr överskogvaktare, varför??

– Hur då, varför? Vad är det för fel att veta hur många fladdermöss vi har? De hjälper oss ju ändå i skogen, eller hur?

– Hjälper?! Vi vet alla på vilken sida den svarta katten, den svarta tuppen och just fladdermusen står! Har vi för få fiender bland vanligt folk för att leta efter såna bland fladdermöss, herr överskogvaktare?! Vi ska inte gå dit, för vi vet alla att fladdermöss dricker blod!!

– Inte hos oss, svarade överskogvaktaren lugnt. Tror du verkligen att de är vampyrer?

– Herr överskogvaktare, även om de inte är det så vet vi alla att de samarbetar med de onda skogsandarna! De kan skruva in sig i vårt hår! Jag tycker synd om herr överskogvaktare! Jag är ändå gammal, några år före pensionering, till på köpet skallig men herr överskogvaktare är mycket yngre. Och har ett rejält skägg dessutom! 

– Skägg? Vad har mitt skägg med fladdermöss att göra? Vad är det för dumheter du pratar om?! 

– Det är farligt, herr överskogvaktare, mycket farligt! Jag hade en faster och vi hjälptes alla åt att skruva loss en fladdermus från hennes hår och hon dog! 

– Dog av fladdermusen eller på grund av er hjälp, frågade överskogvaktaren, skrattande. 

– Jag skulle aldrig gå till bunkern utan prästen, utropade Konrad. Och inte tillåter jag herr överskogvaktaren det! Jag vill inte ha chefen på mitt samvete, om det händer något och ingen skulle kunna ge sista smörjelsen till herr överskogvaktaren! Jag åker och hämtar prästen! 

Och Konrad sprang ut från kontoret och försvann i bilen. 

– Han blev galen, överskogvaktaren skakade på huvudet, men stannade på kontoret, för, det vet varenda jägmästare, att allt ändå kan hända  i skogen. 

Skogvaktare Konrad stannade bilen efter första kurvan och ringde sin underskogvaktare. 

– Åk snabbt till bunkern och ta isär all apparatur! Och glöm inte att vädra! Jag vill inte ha några spår av mäsk!  

Efter kronikern Michał Westfal, Las Polski, 1/2020.