Är det polska skogsbruket det bästa i Europa?

Före detta statssekreterare i polska Miljödepartementet och mångårig direktör i polska statliga skogar Lasy Państwowe, Janusz Zaleski, skriver:

”Många polska skogstjänstemän, forskare och politiker har ofta sagt att det polska statliga skogsbruket är det bästa i Europa, till och med i världen och att det borde vara en modell för andra länder.
Listan över personer som sagt det och fortfarande säger det är mycket lång och författaren till dessa ord råkade också använda sådana beskrivningar.

Är det polska skogsbruket verkligen så bra?

Vilka är framgångarna och inom vilka områden ligger det före andra länders skogsbruk?
Vilka bedömningskriterier ska vi använda och hur kan man jämföra olika sätt att driva skogsbruk och sköta skogen?

Det finns ingen rangordning av statliga skogar i Europa eller I världen och inga tabeller som skulle kunna stödja vår goda uppfattning om oss själva.

Så, på vilka grunder sprider vi synpunkter om det polska skogsbrukets överlägsenhet?

För att svara på denna fråga är det nödvändigt att bedöma vårt statliga skogsbruk i jämförelse med andra europeiska statliga skogsbruk.

För enkelhetens skull antog jag en uppdelning i traditionella miljömässiga, sociala och ekonomiska skogsfunktioner.

För jämförelser använde jag perioden från 1991, då den polska skogslagen skrevs eftersom vi från det datumet kan tala om den polska modellen för skogsbruk.

Som de miljömässiga funktioner som är viktig kan man nämna naturlig föryngring, beskogning, virkesförråd, avverkning och död ved.

De ekonomiska måtten är sysselsättning, utdelning och vinst.

Och slutligen, även om de är lika viktiga, sociala utgångspunkter som rör allmänhetens deltagande i utformningen av skogspolitik och skogsbruk, konflikter kring skog och utförande av en skogspolitik.

(Fakta, om inget annat anges, kommer från rapporten State of Europe’s Forests 2020)

Den miljömässiga funktionen.

-Naturlig förnyelse.
Det europeiska genomsnittet är 66%. Bland våra grannar visar Slovakien 37%, Tyskland 70%, Litauen 45%. Polen nådde bara 20%.
Jämfört med andra länder är detta ett dåligt resultat, även om man vet att naturlig föryngring för 20 år sedan bara stod för några få procent av den totala föryngringen i polska skogen.

-Beskogningen, tack vare vilken Polens skogsyta ökade till nästan 30 %, är i första hand effekten av verksamheten under åren 1950-1980. Efter 1990 minskade beskogningstakten och sett till ökningen av skogsarealen de senaste 30 åren ligger Polen på 15:e plats i Europa.

-Polen är utan tvekan först när det gäller statistiken av växande virkesförråd, som har ökat med 72% sedan 1990, medan i Österrike med 20%, i Tyskland med 28% och i Schweiz med endast 3%. En sådan ökning förklaras sannolikt av att de stora beståndsarealerna kommit i 2:a och 3:e åldersklasserna (20-60 år) åren 1990-2020.

-Avverkningen per 1 ha ökade under denna period i Polen med 89 %, medan i Litauen med 344 %, i Slovakien med 46 % och i Tyskland med 15 %.

-Den genomsnittliga volymen på död ved i Europa är 11,5 m3/ha men i Polen är den bara 8,6 m3/ha (Data Bank of Forests) och i Tyskland, Litauen, Tjeckien och Slovakien överstiger den 20 m3/ha.

Den ekonomiska funktionen.

Arkadiusz Szeliga jämförde i skogstidningen Las Polski 5/2022 de ekonomiska förutsättningarna för statsskogarna och åtta statliga skogsföretag som är verksamma i Österrike, Tjeckien, Slovakien, Bayern, Finland, Sverige, Litauen och Lettland.

-Sysselsättningen i polska statsskogarna Lasy Państwowe är 2,2 gånger högre per 1 ha skogsareal än i de 8 diskuterade länderna.
-Vinsten per 1m3 avverkat virke var åren 2016-2020 omkring 5,5 gånger lägre i Polska Lasy Państwowe än i grannländerna.
-Lasy Państwowe betalade under denna period till statskassan bara 52 % av den genomsnittliga summan i andra länder.
Däremot ligger vi definitivt före våra grannar när det gäller kostnaderna för löner för anställda relaterade till intäkter. I Polen är förhållandet mellan dessa kostnader och intäkter dubbelt så stort som i de analyserade skogsföretagen från andra länder.

Den sociala funktionen.

-Endast 6,5% av befolkningen har hört talas om möjligheten att delta i skogssamråd när det gäller nya 10-åriga skogsbruksplaner och 79,2% anser att lokalsamhällen borde ha större påverkan på beslut om skogen än i dag. (IPSOS-studie för skogar och medborgare).
-Organisationerna NGO har identifierat 49 skogskonflikter och 291 skogsinitiativ gällande statliga skogar.
-Det nationella skogsprogrammet är ett bevis på skogens betydelse för staten och samhället, bevis på förståelse av skogsbrukets roll och möjliggör också en långsiktig skogspolitik. Alla europeiska länder har ett nationellt skogsprogram eller skogsbruksstrategi/-policy, förutom Island, Malta och Polen.

Det är några av de många indikatorer som beskriver tillståndet för polskt skogsbruk mot bakgrund av skogsbruk i andra länder i Europa. Valet av indikatorer är inte slumpmässigt, jag ville att det skulle spegla de viktigaste, enligt min mening, egenskaperna hos vårt skogsbruk och problem som vi kan identifiera utifrån dessa data.

Att jämföra sätten att organisera skogsbruket, bedriva skogsvård, bedöma genomförandet av skogens sociala, miljömässiga eller ekonomiska funktioner är naturligtvis en tung uppgift och frågan är om det överhuvudtaget är möjligt.

Men en sak är säker för mig: vi i Polen har inte det bästa skogsbruket i Europa och det är inte förvånande att, trots uppmaningarna, inget europeiskt land vill anta vår skogsbruksmodell.

Européer vill inte i sina länder organisera skogsbruk, som skulle stå i konflikt med samhället och som inte skulle kunna påverkas av samhället.
De vill inte ha en organisation som får sina inkomster från statlig egendom, inte betalar lämplig vinst och skatt till statskassan och avsätter allt mer medel för att upprätthålla överdriven sysselsättning.
De vill inte ha ett skogsbruk fokuserat främst på produktionsfunktioner, där det hela tiden bevisas att människan vet bättre än naturen vad den behöver.

Europa vill inte implementera vår polska modell för skogsbruket och det sociala missnöjet med skogsförvaltningen och skötseln av de statliga skogarna växer i Polen. Det är värt att överväga framtiden för polskt skogsbruk, vårt välbefinnande, framtiden för våra skogar.

Vi är definitivt bäst på egenreklam. Och i Polen har vi flest präster per hektar, inte bara i Europa utan också i världen.”

Janusz Zaleski

(Janusz Zaleski är pensionär, före detta statssekreterare i polska miljödepartementet och före detta direktör i polska statliga skogar Lasy Państwowe https://pl.m.wikipedia.org/wiki/Janusz_Zaleski_(leśnik)

Efter: https://www.forest-monitor.com/pl/czy-polskie-lesnictwo-jest-najlepsze-w-europie/

Kommentatorer till denna text håller med om bedömningen av tillståndet för de polska statsskogarna och verksamheten i Lasy Państwowe, men de ställer också frågan: vad gjorde Janusz Zaleski för att förbättra detta tillstånd under sina yrkesverksamma åren som skogsdirektör och statssekreterare?