Anställningsläget i polska små skogsföretag – det är arbetarna som härskar.
Jolanta Pawnik skriver så här i Nowa Gazeta Leśna nr.11/2018:
” Vi lever nu i en tid om vilken arbetare för några år sen bara kunde drömma. Det är arbetsgivarna som nu måste anstränga sig för att kunna få arbetare genom att erbjuda alla möjliga förmåner och bonusar. En bra arbetare med erfarenhet och huvudet på skaft kan verkligen hitta ett bra jobb.
Och samtidigt behöver han inte vara rädd för att bli avskedad.
Vi har för närvarade arbetarnas marknad i polska skogsbranschen, säger Bartłomiej, ägare till ett mindre skogsföretag.
-Jag erbjuder ackord, lägenhet, pengar till lunch och en bra skogsarbetare kan hos mig tjäna mellan 5 och 6 tusen złoty i månaden, netto, (11.900-14.280 kr). Lön i byggbranschen är inte högre men där jobbar man under tak och i värme och dit flyr mina arbetare.
Ett annat problem är att unga skogsarbetare, de som börjar direkt efter skolan eller kursen, behöver minst åtta månaders jobb i skördarens hytt för att känna sig säkra där och för att firmans ägare ska kunna sluta oroa sig över att den nyanställda föraren ska slita loss alla gummislangar och kablar i hans skördare.
Bartłomiej sätter mest värde på arbetarna i åldern över 50 år, lugna, erfarna och engagerade i firman. Men i vår bransch betyder det, säger han, att vi måste satsa på läkarvård, extra utbildning och på att höja yrkets anseende för att de skulle vilja stanna i skogen.
Krävande attityd, höga finansiella krav, mycket liten solidaritet med firman och lika litet maskinunderhåll är bara några av bristerna hos dagens unga skogsarbetare.
Polska skogsarbetare, tillägger en av dem som intervjuas av Jolanta Pawnik, en företagsägare.
Ukrainare jobbar enligt samma villkor, men de är bättre, effektivare och ställer mindre krav, menar han.
Polska staten införde i början av 2018 nya regler om anställning av utländska arbetare, regler som på en gång orsakade stora byråkratiska problem för arbetsgivare, men samtidigt skapade chanser för en stabil och legal anställning för arbetstagare.
Statistiken hos polska Försäkringskassan, ZUS, säger att redan efter halva år 2018 registrerade man i Polen 130.000 fler ukrainska arbetare än under de första sex månaderna 2017.
Polska statistiska byrån GUS uppskattar att redan om några år ska problemen på polska arbetsmarknaden vara så stora att utan bra arbets- och livsvillkor och möjlighet att bosätta sig i Polen ska man inte komma någonstans. Samtidigt bedömer GUS att sen några år tillbaka omkring 200.000 unga polska arbetare varje år söker ett jobb utomlands.
Arbetsgivare erbjuder idag gratis lägenhet, gratis transport till och från jobbet, gratis lunch, passande arbetstimmar, läkarvård, bra lön och ofta bonus. Såna villkor är redan en norm i polska skogsföretag.
Om man jämför arbetsvillkoren med dem i tyska skogsföretag som rekryterar skogsarbetare i Polen, märker man snabbt att tyskarna inte betalar bättre. De frågar om erfarenhet, språkkunskaper, B-körkort, ung ålder och kräver egna arbetskläder. Däremot erbjuder de lön på 11 till 12 € per timme vilket innebär 1400-1750 € i månaden netto, försäkring och arbetsavtal om 40-50 timmar per vecka.
En bra skördarförare tjänar idag likadant i Polen, lite mindre tjänar en skogsarbetare med motorsåg, men å andra sidan jobbar han i sitt hemland.
Minst hälften av polska små skogsföretag har redan stora problem med anställningar och säger att växande finansiella krav från deras anställda gör framtiden mycket osäker”
Polen är det enda större land i EU med en så stor del av statliga skogar i skogsarealen, 78%. Deras förvaltare Lasy Państwowe som bildades redan 1924 är en organisation med starka band till regerande partier, oavsett färg, och framför allt till katolska kyrkan.
Lasy Państwowe har starkt inflytande i polska parlamentet Sejm och behåller genom fördelaktig lagstiftning sitt monopol i polska skogsfrågor.
Deras monopol slår direkt mot eventuella och faktiska krav från skogsföretag, krav på bättre ersättning för deras skogstjänster och vidare på bättre lön för deras skogsarbetare.
Hur blir det i framtiden, den redan ganska nära framtiden?
Brist på arbetskraft hos små skogsföretag ska antagligen tvinga Lasy Państwowe till en stor omställning och rationalisering. Lasy Państwowe är utan tvekan den mest byråkratiserade skogsorganisationen i hela Europa, med undantag för såna länder som Vitryssland eller Ryssland.
Vi i kan jämföra med Sveaskog.
Sveaskog – Årsredovisning 2017 https://www.sveaskog.se/globalassets/trycksaker/finansiella-rapporter/ars-och-hallbarhetsredovisning-2017.pdf
Nettoomsättning – 6206 M kr
Medelantal anställda – 846
Kostnadsförda löner och andra ersättningar 386 M kr vilket betyder 6,2% av bolagets inkomst.
Lasy Państwowe – Årsredovisning 2017 http://www.lasy.gov.pl/pl/informacje/publikacje/do-poczytania/lasy-panstwowe-w-liczbach-1/lasy-w-liczbach-2017-pl-internet.pdf
Omsättning – 8960 M zł (1 zł – 2,2 kr)
Antalet anställda – 26189
Löner och andra ersättningar – 3579 M zł vilket betyder 39,9% av bolagets inkomst.
I Lasy Państwowes fall är deras beskrivning av sig som ett bolag missvisande, det går inte i alla fall att placera en sån organisation på svenska skalan av näringsverksamhet.
Om Lasy Państwowe har jag skrivit här, bland annat, – Polska statliga skogar Lasy Państwowe och Katolska Kyrkan., sen också här Generaldirektören i polska statliga skogar Lasy Państwowe och stickvägar. och här Polska Lasy Państwowe och deras nya codex., vidare här Fast anställning i polska statliga skogar Lasy Państwowe här Polska skogen ska rädda polska kolgruvor och här Polska statliga skogar saboterar handel med utsläppsrätter EU ETS.
Om polska små skogsföretag ZUL ( förkortning av Zakłady Usług Leśnych) här –Polska små skogsföretag ZUL och deras största problem. och här Den polska skogliga avundsjukan
Bilden: storaenso