Fast anställning i polska statliga skogar Lasy Państwowe är som en hägring.
Varje år annonserar Nadleśnictwa (skogsdistrikten) i Lasy Państwowe om fast anställning som skogvaktare. Och varje år uppstår samma situation – tiotals kandidater till en plats.
Hur väljer då chefen för Nadleśnictwo sina framtida medarbetare?
Det finns olika metoder att välja bort och det finns olika metoder att välja den rätta, skriver i Las Polski nr 24/2014 signaturen Agata, en av dem som försökte hitta skogsjobb i Lasy Państwowe. Alla kandidater har högskoleutbildning, alla har genomfört 1-årig praktik på det framtida jobbet. Med annat ord är det inte utbildningen eller erfarenheten som fattas.
Hur väljer man eller brukar man välja den rätta kandidaten?
Agata skriver:
Oavsett olika ansökningar och deras antal, väljer chefen för Nadleśnictwo kandidaten i förväg, antingen p.g.a. att hen redan vet att kandidaten jobbade mycket bra under sin praktik eller, vad sämre är, att hen vet att kandidaten har förbindelser i världen utanför Nadleśnictwo, t.ex. är släkting till en biskop (i katolska kyrkan förstås).
Agata har också en intressant anmärkning, som gäller hennes konkurrens med manliga kolleger om arbetsplats. Trots att hennes teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter inte var sämre, valde ändå Nadleśnictwo män. Agata överklagade inte. Det är meningslöst, om man verkligen vill jobba i Lasy Państwowe, säger många.
Mycket viktig var också adressen, den framtida skogvaktaren bör inte bo för långt från sin arbetsplats, allt för att spara Nadleśnictwos kostnader för boendet.
Elegant?
Inte särskilt elegant är, minst sagt, enligt henne, sättet att intervjua kandidater. I ett av fallen måste kandidaten stå nästan i givakt framför Nadleśniczy (chefen för Nadleśnictwo).
Vad är anledningen till att en sådan situation eller ansökningskultur har kunnat uppstå? Förklaringen är enkel. Jobbet i polska statliga skogar Lasy Państwowe är attraktivt och bra betalt (efter polska förhållanden), ofta bor man i skogvaktarens stuga som är ett modernt hus, man får dessutom olika privilegier som statsanställd.
Skogsutbildningar.
Skogsutbildningar på olika nivå fattas inte heller i Polen, många säger att man utbildar alldeles för många och för mycket. Och det gäller högskoleutbildningar. När det gäller gymnasieutbildning, är det först nu, under de senaste åren, som utbildningen reformerades och man lade större vikt vid praktiska kunskaper, t.ex. som skördarförare. Innan dess utbildades bara tjänstemän på gymnasienivå för statliga skogar.
Agata skriver till slut: Det är inte min avsikt att påstå att i Lasy Państwowe härskar svågerpolitik. Min avsikt var att beskriva några verkliga händelser, som ändå inte skapar någon särskilt positiv bild av situationen i Lasy Państwowe. Och det är inte mitt fel.
Och idag?
Så här skrev Agata för 2 år sen. Om hon lyckades med att få ett jobb i Lasy Państwowe, det vet jag tyvärr inte. Men själva anställningsmetoder blev inte bättre, snarare sämre.
Bilden – runacademy